Min Madelene!
Ibland får man känslan av att man inte vill, man vill verkligen inte och har näst intill dödsångest (läs: överdrift) Det kan handla om allt från att gå och handla till att gå upp på morgonen eller göra någon en björntjänst. Varför är det så? Varför vill man inte göra saker som ingår i vardagen? Märkligt det där.
Nu är det snart dags, min älskade, älskade Madelene flyttar. På tisdag går flyttlasset. Jag har lovat att hjälpa! (givetvis!!!!) men jag vill inte! Jag tänker lite såhär... om jag INTE hjälper till så kanske hon stannar några år till?! Herremin skapare vad skoj vi haft detta halvåret. Allt har hänt, och lite till! Det finns bara en som Madelene, tänk att jag har henne i mitt liv. Lyckligt lottad och evigt tacksam varje dag! Vi kan konsten att njuta av det lilla. En kopp kaffe, god mat, promenader, gott vin, bilturer.. ja. Name it, vi ser det fina i allt!
Det kommer onekligen bli tomt på Östra Vägen från och med nu! Men oj så skoj vi haft, och det är ju inte alleles för långt till Kungsbacka ;-) När jag ringer sätter du på kaffet, fröken! Okej?!
(Jag vill inte!!!!!!!)
PUSS MITT HJÄRTA!
