Slutkörd
Jag vet inte vad det är med mig. Alls. Men så slut som jag känner mig i kropp och psyke har jag aldrig någonsin känt mig. Alls. Inte ens i närheten. Det här med "slutet på veckan-trött" som många av mina närmsta pratar om är det inte ens i närheten av, jag har vart där jag med. Men nu är allt ännu värre, varje dag. Det låter säkert värre än vad det är i era öron, för jag går till jobbet, jag handlar och diskar och allt det vardagliga. Men jag är trött. Från det att jag vaknar tills jag tillslut somnar.
Som väl är har jag den mest förstående personen vid sin sida, min fina ovärderliga älskling ❤️
Inget muntert inlägg, men det kanske försklarar lite om min bristfälliga kontakt med omvärlden? Jag orkar inte alltid. Tyvärr.
Kramar till alla ❤️